Att det inte kan ta slut….
Vackra pioner
Igår ringde de från dagis och sa att Myris låg på gräsmattan och kräktes. Lilla gumman! Och så har det fortsatt. Minsta lilla hon fått i sig har hon kräkts.
Det känns så hjärtlöst att ge en tesked vatten till nån som är törstig. Det är inte så lätt att förstå när man är två, att dricker man massor på en gång så kommer det upp. Och att det är bättre att dricka lite lite med jämna mellanrum.
Så, det blir en dag hemma och jag hoppas hon får behålla det lilla hon fick till frukost.
Hoppas ni har en mindre kladdig dag 😉 . Kram ♥
Oh, fy! Stackars, stackars liten. Magsjuka är verkligen en mardröm. Själv har jag, peppar, peppar, inte varit sjuk i detta sedan jag var liten.
Hoppas att hon snart piggnar till igen och att ni sedan får vara friska och krya!
Kram
GillaGilla
Åh vad härligt att inte bli sjuk i magsjuka. Vi är nog det varje år, minst en gång. Tack för dina gulliga ord. kramar
GillaGilla
Usch! LIten Myris! Hoppas hon krya på sig fort!
Kramar!
GillaGilla
Tack söta. kramar
GillaGilla
Usch då, hoppas att det är bättre idag!
Ha en fin midsommar. Kram.
GillaGilla
Tack fina du och det samma. kramar
GillaGilla